sisterst

Jag är as trött på att behöva tävla om allt hela jävla tiden men livet kommer ju alltid att se ut så, tyvärr. På jobbet säger dom att den personen som säljer bäst får mest tider, på fotbollen måste man verkligen ta i allt vad man har hela tiden och försöka vara bättre än alla andra för att inte bli bänkad (som jag blev idag). Jag kan ärligt säga att jag blev jävligt irriterad och galet otaggad på match när jag såg att jag inte var med i start elvan. Tycker jag har gjort bra ifrån mig på träningarna och tränaren har själv sagt det till mig och så kommer man till samlingen med humöret på topp och taggad till tusen för att slå vallen men taggen och självförtroendet sjönk ganska rejält. Jag höll på att brya ihop...att bli bänkad just idag kom jävligt olämpligt och jag var hur nära som helst på att börja gråta...motgång efter motgång, jag blir galen på mitt liv. Fan vad jag är trött på allt, helst seriöst..det är ljust ute men jag har dragit ner alla persienner och sitter nu i soffan och tycker synd om mig själv för att jag inte duger varken till någon eller till något.

Jag har alltid trott att jag är tjejen som inte bryr sig om vad någon tycker och har ett självförtroende som få människor har, men så är det inte. Sen jag började jobba på Carlings så har det hänt något riktigt konstigt med mig och jag tror det har med tävlandet och det ständiga jämförandet med andra att göra. Fan, jag måste sluta bry mig och börja ta en dag i taget och inte tänka så mycket på vad andra tycker utan bara göra saker som jag tycker är roligt. Jag verkligen älskade att spela fotboll i typ februari/mars men nu vill jag bara sluta..jag älskade mitt jobb förut men nu känns det inte alls roligt att gå dit längre. Jag känner inte för att träffa någon eller gå ut och festa..vill seriöst bara typ läsa en bok!! vafan har hänt med mig...en flytt nu skulle sitta som handen i handsken..

godnatt / J